lördag 2 januari 2010

Albert Camus - Mannen som levde ett intensivt liv.




Albert Camus (1913-1960), fransk författare, filosof och nobelpristagare i litteratur, uppmärksammas i dessa dagar.
Det var nämligen för 50 år sedan, den 4 januari 1960, som Camus omkom i sviterna av en trafikolycka.
Le Figaro ägnar 4 sidor i sitt helgmagasin åt denne författare till bl a Främlingen och Pesten.
Le Figaro beskriver Camus som en man som levde ett kort och mycket hektiskt liv.
Vi ser hans roman "Främlingen" som hans främsta verk.
Här skildras på ett mycket starkt sätt människans främlingskap ovh vilsenhet.
Huvudpersonen, Mersault, är främmande både för sig själv och för andra människor.
Vår bokhandel i Apt, Libraire Fontaine, uppmärksammar också Albert Camus och hans verk i ett av sina skyltfönster.
Vi bestämmer oss för att nu läsa Främlingen (L´Etranger) i orginal.

3 kommentarer:

  1. Sven-Erik Karlsson3 januari 2010 kl. 12:54

    Sten!

    Främlingen är en av de böcker jag läst flest gånger, dock inte i orginal utan i svensk översättning, senast i en genial översättning av Jan Stolpe som jag läste i somras. Dessförinnan läste jag och Evelyn Främlingen på en sandstrand vid Saintes-Maries-de-la-Mer.Det är fortfarande sand kvar i boken. Vi besökte också Camus´grav i Lourmarin. En grav som det då inte var så lätt att hitta. Som jag minns var den täckt av lavendel. Är det så fortfarande?
    En nutida författare som är inspirerad av Camus´existentialism är den ungerske nobelpristagarenb Imre Kertés som jag också läser med stor behållning. Hans Mannen utan öde är enligt min mening ett lika stort mästerverk som Främlingen. Satre har således stora efterföljare.

    Hälsningar

    Sven-Erik

    SvaraRadera
  2. Sten!

    Observera felet i sista meningen. Istället för Sartre skall det självklart vara Camus.

    Hälsning

    Sven-Erik

    SvaraRadera
  3. Sven-Erik,

    Nu på torsdag, 6 januari, visar fransk T.V. (France 2) på bästa sändningstid en helt nyinspelad T.V.-film "Camus".
    Filmen, vars handling lär härröra sig till år 1951, skildrar när Albert Camus gav ut sin essäsamling "Människans revolt" (L´homme révolté).
    Camus presenterar här sina filosofiska tankar om livets absurditeter.
    Han intar ett kritiskt förhållningssätt mot såväl surrealismen som existentialismen.
    Boken upprörde den franska kultureliten.
    En av dessa var Jean-Paul Sartre.
    Året efter att denna bok kom ut, bröts Camus och Sartres vänskap.
    De talade sedan aldrig mer med varandra.

    SvaraRadera